Semester och semesterplaner snart nog. Vad ska vi hitta på för kul i år?
Så här tänkte vi i somras och fick en go minisemester…
Mallorca? Kroatien? Nej, efter köksrenoveringen får vi allt ta det lite lugnt. Stockholm och Gröna Lund? Lillebror bangar när inte storasyrran kan följa med eftersom hon styrt kosan mot Barcelona igen, för en längre tid.
Det har börjat bli en tradition att ta en dagsutflykt under semester. förra året tog vi en ”Gårdsbutikstur” runt i Värmland (surdegen som vi köpte av den tyske bagaren förra året i Lysvik lever ännu och frodas och bidrar till vårt dagliga bröd varje vecka). Året dessförinnan blev det en dagstur ner mot Bohuslän med många mysiga stopp efter vägen.
Detta blir nog bra…tror jag
Varför inte en tur runt Vänern?
Skulle gamla Bettan klara det? Och kanske skulle vi chocka kropparna och sova i bilen!? Sagt och gjort. B planerar sköna små lugna kurviga vägar och själv syr jag gardiner till Bettan. Tänk, mät, klipp, sy. Prova? Nja, det fungerar säkert. Vi slänger ner en rulle målartejp och en handfull pappersklämmor när vi inte hittar Superstarka Magneterna på den stora bilaffären, så som tanken var.
Hund, madrass, sovsäckar, gardiner, tandborstar och ett gäng kartblad visar sig ska räcka långt. Ja, verktyg också förstås – vi behöver inte använda dem, men närapå…
Vi har bestämt att turen ska ge tillfälle till både mysiga fikastopp, badstopp, loppisstopp och annat kul som kan dyka upp. När vi tuffar iväg österut från karlstad står loppisarna på rad. Detta blir fint, tänker kvinna på jakt. Men när man väl rullat iväg så vill man ju inte stanna direkt, eller hur? Tips till den loppissugne: det ska visa sig betydligt mera glest mellan loppisarna på Vänerns östra-södra sida. De vi hittar är stängda denna torsdag i mitten av Juli.
Göta Kanal lummig men inte så sval
Nåväl, det ska väl ordna sig, så tillbaka till vägsträckningen; med veteranbil vill vi välja småvägar – och det är mycket rofyllt. Via Alster och Skattkärr och en liten bit E18 svänger vi av vid ”Stolpen” och tar oss på småvägarna in till Kristinehamn. 26:an svänger vi av mot Hult och kommer tillbaka ut på 26:a i Nybble. Vi följer denna vägen till Sjötorp och första (eller sista, beroende på hur man räknar) slussen i Göta Kamal. Mycket pittoreskt, men i sanningens namn något turistiskt. Båtar slussas. Vi äter skaldjursbaguetter och dricker fläderdricka och tittar på en flock gråsparvsungar som tigger mat från mammafågeln.
Vi tuffar vidare söderut. Nu får vi ta lite större vägar genom ett ganska öde Mariestad. Toabesök på en mack och jag köper en tidning och en Lakrisal så inte stackars mackägaren ska gå lottlös ur affären. Vid Prästkvarn svänger vi mot Årnäs och det blir lugnare, smala vägar. Perfekta för en 61-års Saab. I Forshem dyker en fikaskylt upp och vi svänger ner mot Forshemsboden Fik&Butik. Detta är ett av de trevliga ställena med hundvattenskål utanför så att även de fyrbenta gästerna ska känna sig välkomna. Boden där butiken ligger är fin i sin faluröda beklädna. Minst lika vackert är dock bostadshuset. Ett av de få vackra eternitbeklädda husen, men mycket klädsamt mot hög stengrund med infällda spröjsade fönster med svarta karmar. Innehavarna av Fik&Butik visar på grannhusets spröjsade fönster i själva bostadsdelen av huset och förklarar att tidigare ävare tyvärr bytt dessa på deras eget hus. Jo, lite synd, men det är fint ändå med svartmålade fönsterbågarna mot eterniten.
Söt liten bilverkstad bland blomstren
Vi tuffar vidare och i utkanten av Hällekis svänger vi vid skyltarna upp mot Kinnekulles utsiktstorn. Dags för motion! Sagt och gjort, gamla Bettan får verkligen använda sina sista krafter när vi tuffar uppåt, och hon blir varm och svettig. Några minuter senare är vi dock framme vid parkeringen och tar en skön promenad upp till toppen. Till tornet. Det vackra tornet i rött sträcker sig högt uppåt, men vi avstår att klättra upp och pratar en liten stund med den äldre dam och herre som verkade utgöra personalen tillsammans med en flock får. Fårhunden J är överväldigad över att människorna pratar med honom, och han ser inte ens åt fåren.
Som ett hav
Flygmonumentet över ett för länge sedan kraschat plan och konungasignaturer i stenhällan fotograferas och vi promenerar sedan tillbaka till bilen.
Att åka gammal Saab återupplivar nästan de gamla känslorna från när vi åkte motorcykel – det doftar gott från fälten, eller om det är från träd och blommorna som omger vägarna. Vi kan inte identifiera var det kommer från, men det doftar härligt. Råg, korn, havre rusar förbi oss, och så någon konstig växt som ser ut som små träd. Inte broccoli, inte heller potatis. Senare stannar vi och tittar lite ordentligare och ser något ärtliknande, möjligen en foderväxt?
Vid Marieberg ser vi en loppisskylt. Yes! No!… Det är inte öppet denna dagen. Men de har en fin gammal bensinpump – av gammal modell såklart – på gårdsplanen, och vi fotar faktiskt lite innan vi rullar vidare. Mot tygaffären! Vid Västerplana dyker nämligen en charmig liten tygaffär upp mitt ute i ingenstans, och plånboken lättar något samtidigt som nya projekt börjar snurra i huvudet.
I väntan på uppdrag som förhoppningsvis uteblir
Ut på vägen igen och mot Lidköping där vi svänger av ut mot Kållandsö.
Detta var inte planerat, men lika roligt ändå – kanske ännu roligare? Vi håller mot Läckö, och svänger mot Spikens fiskeläge. Senare hemma kan vi se i Matkartboken att ett par av ställena ute vid Spiken är omnämnda, och det kan vi förstå för detta var inte endast trevligt utan också gott, när vi äter vår kvällsmat längst ute på bryggan. En komposition bestående av rökt lax, någon sorts paté samt potatissallad. En lättöl till detta, för vi har fortfarande ett stycke kvar att köra. Nu blir det transportsträcka mot Trollhättan, där vi ska sova.
Det är för ljust här!
Trollhättan. Gamla Bettan är alltså hemma nu. Nja, iallafall lacken. Resten av denna lilla bil har efter vad jag lärt mig, tillverkats i Linköping. Vi tar in på campingen och får till vår glädje reda på att vi är ägare av en husbil! Ett par ölkorvar och dito dryck samt lite hundmat så bäddar vi bilen. Läs B. Undertecknad är inte godkänd för vare sig packning eller stuvning av bil. Gardinerna visar sig passa bra. Någon liten produktutveckling kan man tänka sig för framtiden möjligen. Visst, det är inte som att sova hemma i sängen, men vi sover förvånansvärt gott och kravlar ur madrassen först vid 8-tiden, och hunden sover fortfarande sött på rygg vid mattes fötter.
Skönt att softa i bakluckan
Bilen har dragit ur batteriet under natten, men en snäll norrman hjälper oss att knuffa igång kärran igen, och strax därefter styr vi in mot Trollhättans centrum och Café Ritz. Vi äter en fantastisk frukost med nymalet kaffe på uteserveringen (som utomlands!) och bilen startar till och med när vi vill vidare norrut.
Vi tar nu Flygfältsvägen ut ur stan mot Vargön och Vänersborg och svänger såsmåningom mot Gestad och Sikhall. Vi följer den slingrande vägen till Mellerud, men nu får vi tillfälle till ett loppisstopp äntligen, hos Wandels’ Handel i Grinstad där det finns allt mellan himmel och jord. Mycket fina grejor. Nästa gång tar vi med släpkärran…
Nästa stopp blir tämligen turistigt med Håverud och akvedukten. Men det är ju också tämligen fantatiskt! Inte många delar är bytta på detta byggnadsverk och är framstående både med sin teknik, arkitektur, kultur och natur. Icke desto mindre äter vi en mycket god lunch på Brasseriet nere i slussområdet, där till och med hunden är välkommen inom den inhängnade och överbyggda uterestaurangen med bordsservering.
Så vackra dessa gamla industridetaljer är
Vi kliver tillbaka upp mot bilen, startar och kör Brudfjällsvägen – vilka fantastiska namn, och jag undrar över historien bakom många av dem – mot Tissleskog och vidare mot Fengersfors. Idag hoppar vi över konstkultur, och nöjer oss med jästkultur och njuter av Brukets Bästa vaniljbullar med varsin dubbel espresso under träden. Efter att ha fyllt på mjölförrådet med närproducerat Dinkelmjöl, samt inhandlat en tillika närproducerad gurka i boden, så inser vi att klockan går orimligt fort. Dags att slita sig.
I Edsleskog kör vi grusvägarna norrut och tar oss iallafall tid för ett underbart bad i Ömmeln. En norrman stannar till och frågar om han får fota bilen, och en dam av okänt ursprung vill prata med hunden. Vi får många trevliga kontakter utmed vägen.
Jalle – alltid i blickpunkten
Vi styr norrut mot Svanskog, vidare mot E18 österut till Långserud. Vidare norrut via Kålsäter – å dessa fantastiska ortsnamn – ut mot 175:an, tar denna norrut och hamnar vid en färja! Fantastiska tider, två minuter senare åker vi färjan över byälven mot Skäggebol. Nu är det lite transportsträcka hem, och vi susar förbi timotej och rallarros över hyggena på väg mot Borgvik. Hade vi inte varit här flera gånger, så också denna säsong, så hade detta varit ett av de prioriterade stoppen med Borgviks fantastiska kultur och fika i mycket charmig inramning. Men nu kör vi vidare, och efter Grums-Vålberg, Vålberg österut mot Trossnäs, förbi Tranhems gård – som också är ett fantastiskt trevligt matnyttigs stopp med sin gårdsbutik med kött och andra läckerheter – så kör vi vidare mot Karlstad.
Sista färjan!
Bilen har nu passerat sina 7000 mil för några mil sedan. Turen har sträckt sig knappa 50 mil. Trötta och nöjda anländer vi hem. Packar ur och parkerar om bilarna. Och så fort som husse startar bilen så står vovven i givakt igen, för detta var en riktigt trevlig tur!
LillaMy World 